Han är på benen igen!
Reject!
I torsdags kväll kastade jag mig på ett plan med destination Sverige. Innan dess spenderade jag dagen runt om på Patongs olika basarstråk. Shoppade loss ordentligt. Tror jag fick med mig 10 t-shirts, keps, kortbyxor och diverse annat smått - för under 1000-lappen! Hann också med att svimma två gånger och blev omhändertagen av en snäll Paki-familj. Kände efter ett par timmar att min väntan på kvällen skulle bli långvarig om jag inte företog mig någor svalt. Satte mig därför i en biostol på Jungceylon tillsammans med en "blockbuster" och avnjöt Avatar, för andra gången.
Sen bar det alltså hemåt. Flög via Bangkok där jag spenderade natten på ett fashionabelt hotell i förorten (som jag högst ofrivilligt blivit körd till. Frågade om ett hotell PÅ flygplatsen, inte en kvart därifrån). Käkade upp alla chipspåsar och Cokes som fanns i minibaren och anvjöt en skön rulle, i vad som nu blev min sista natt i Thailandet.
Fög tidigt morgonen därpå till Helsingfors. Resan gick skitbra. Fåtalet toabesök och en trött Davido gjorde att resan blev ett rent nöje.
Mamma mötte sedan upp på Arlanda. Vi styrde kosan mot Centralsjukhuset i Karlstad på stört.
Sen dess, alltså fredagskväll, så har jag varit instängd i ett rum på avdelning 9. Jag har inte gått en meter längre än till toaletten som fanns på rummet. Jag har knappt träffat en människa och jag har inte haft tillgång till internet. Man kan säga som så att legat på en isolerad rehab för skitbenägna människor. I takt med att medicinen shotats in i armen, så har dock benägenheten för att skita också minskat redkalt, vilket idag resuterade i att jag blev utskriven på stört.
Så, here I am. Framför brasan på Gustavadolfsgatan 30 i Åmål. Det är imorgon två veckor sedan jag bagav mig mot Asien. Har hunnit med ett och annat på de två veckorna (kan man lugnt påstå), men tyvärr så är det mesta också negativt. Thailand hade absolut sina stunder som var jävligt Nice, men med facit i hand så var det bortkastade pengar. 13 000 blown away.
Får nu hoppas att Oliver håller ställningarna där nere åt mig.
I torsdags kväll kastade jag mig på ett plan med destination Sverige. Innan dess spenderade jag dagen runt om på Patongs olika basarstråk. Shoppade loss ordentligt. Tror jag fick med mig 10 t-shirts, keps, kortbyxor och diverse annat smått - för under 1000-lappen! Hann också med att svimma två gånger och blev omhändertagen av en snäll Paki-familj. Kände efter ett par timmar att min väntan på kvällen skulle bli långvarig om jag inte företog mig någor svalt. Satte mig därför i en biostol på Jungceylon tillsammans med en "blockbuster" och avnjöt Avatar, för andra gången.
Sen bar det alltså hemåt. Flög via Bangkok där jag spenderade natten på ett fashionabelt hotell i förorten (som jag högst ofrivilligt blivit körd till. Frågade om ett hotell PÅ flygplatsen, inte en kvart därifrån). Käkade upp alla chipspåsar och Cokes som fanns i minibaren och anvjöt en skön rulle, i vad som nu blev min sista natt i Thailandet.
Fög tidigt morgonen därpå till Helsingfors. Resan gick skitbra. Fåtalet toabesök och en trött Davido gjorde att resan blev ett rent nöje.
Mamma mötte sedan upp på Arlanda. Vi styrde kosan mot Centralsjukhuset i Karlstad på stört.
Sen dess, alltså fredagskväll, så har jag varit instängd i ett rum på avdelning 9. Jag har inte gått en meter längre än till toaletten som fanns på rummet. Jag har knappt träffat en människa och jag har inte haft tillgång till internet. Man kan säga som så att legat på en isolerad rehab för skitbenägna människor. I takt med att medicinen shotats in i armen, så har dock benägenheten för att skita också minskat redkalt, vilket idag resuterade i att jag blev utskriven på stört.
Så, here I am. Framför brasan på Gustavadolfsgatan 30 i Åmål. Det är imorgon två veckor sedan jag bagav mig mot Asien. Har hunnit med ett och annat på de två veckorna (kan man lugnt påstå), men tyvärr så är det mesta också negativt. Thailand hade absolut sina stunder som var jävligt Nice, men med facit i hand så var det bortkastade pengar. 13 000 blown away.
Får nu hoppas att Oliver håller ställningarna där nere åt mig.
Kommentarer
Trackback
