Owl City å Kristineberg

Syrran har frekvent spelat Owl City under ett par dagar som hon varit här hemma i Åmål. När hon åkte kändes det väldigt tomt. Det var någonting mer än Ida som försvunnit. Aha! Musiken!
Kopplade därför på Spotify (som jag just upptäckt - ja, det är helt sant) och har nu lyssnat på "Fireflies" mest hela dagen. Kanonskön musik!

Har under inledningen av kvällen befunnit mig på Kristineberg och lirat 21 och basket med Coopa! Var fruktansvärt länge sedan jag var i sporthallen, och därför poppade gamla minnen upp per omgående. Killarnas omklädningrum där dumheterna skedde, Sylves handvolter och flickorna i sina utmanande kläder som vi killar frekvent diskuterade. Ja - jisses vilken bra tid det var!

Kan fortfarande inte få ut Ladyboyen som våldsgästade mig ur skallen. Tänk om han finns på riktigt? Tänk om han hemsöker mig inatt igen? Tänk om jag inte vaknar upp?
Just därför tänker jag inte sova inatt, utan drar till coopa och ser på JVM-semifinalen istället.

j
Året var 2006. Davido var rödhårig (tack Amanda Berglund för det) och modet var fotbolls-VM i Tyskland.

Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0