KPR

Just bevittnat det sjunde avsnittet av Lite sällskap. Måste kännas pinsamt för Filip & Fredrik att allting bara rann ut i sanden. Å andra sidan skulle det inte förvåna om Stellan hittat sin blivande hustru, och därmed måste programet ses som en succé. Eller?

Nog för att jag känt mig som en mycket gammal man förut, men frågan är om inte den känslan är starkare än någonsin idag. Knät har förvandlats till en ballong och funderar inte i trappor, högra lillfingret är hårt tejpad och vänstra armen smärtar efter en vaccinering mot tropiska sjukdomar som jag tog imorse. Allting går i slow motion, både i kropp och knopp.

Bah.

Tycker det är fantastiskt kul att vara aktiv inom en idrott igen. Att få stå med i en spelartrupp, spana in tabeller och drömma om frilägen. Behövs i höstrusket.

Imorn bär det av till Karlstad för en utbildning inom Telecom i Löfbergs lila arena. Det innebär kaffe i stora mängder, alldeles för mycket information, samt lunch med fjollorna i FBK.

Salut.

r
Observera min antika Iphone til vänster.

Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0