Man lar sa lange man lever, right?
Har forflyttat oss over till en av regionens sydligaste och kanske glassigaste stad - Udaipur (som aven kallas for Indiens Venedig. Tro fan det). En javligt vacker stad med strandlage. Lite Sagan om Ringen-feeling. Har har vandrat omkring en del, shoppat nagra smasaker och bara spanat in laget. Ar svart att gora sa mycket mer nar man besoker en stad under endast ett och ett halvt dygn. Intemsivt och servart.
( Var for ovrigt har som James Bond-rullen Octopussy spelades in)
Igar kvall fick vi se hur ett indiskt brollop gar till. Ni som tror att 100-200 gaster i Storkyrkan och smorgastarta ar nagat att hanga i granen, ni kan tanka om. Har ar hela staden med och deltar, eftersom hela ritualen sker runt pa gatorna och forsigar under hela dagen. Man kan val kort och gott saga att det ar ett sjuhelsikes partaj med vralhog musik, fyverkerier och en massa glada och dansanta indiska man, blandat med skrikande och handledsviftande damer i farglada klader. Samt en brudgum som rider en stor, vit hast. Sevart.
Justin Bieber ar nationalidol har i Indien. Joda.
Har idag besokt en barberare for forsta gangen i livet. Kande att det var med livet som insats, aven om killen med kniven var forjakla skicklig. Slutspelsskagget borta.
Salut
Traffade nagra skona killar har i Udaipur. Gollo och Mollo hette dom. Tydligen...
Solnedgang fran var balkong i Udaipur
Mediterade en stund i oknen. Kom fram till att livet ar ganska gott.
